MAB-programmet förenar naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning i ett interdisciplinärt forskningsprogram där utgångspunkten är samspelet mellan människan och biosfären. Programmet lanserades i början på 1970-talet och är riktat mot de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna av förlusten av biologisk mångfald samt minskningen av den förlusten. Biosfärområden är arrangerade i ett världsomspännande nätverk (World Network of Biosphere Reserves, WNBR) dit forskning inom MAB-programmet riktas. Biosfärområdena blir så förmedlare av kunskap, forsknings- och övervakningsplatser, områden för utbildning och kompetensutveckling, starkt drivna av lokala initiativ.
I Sverige
Svenska MAB-programmet fyller många funktioner och vill uppmuntra till tvärvetenskaplig forskning, demonstration av goda exempel lokalt samt utbildning i uthållig kultur- och naturresursförvaltning. MAB-programmet bidrar därför inte bara till en bättre förståelse för miljön, inkluderande globala förändringar, utan också till en större samverkan mellan vetenskap, lokal kunskap samt regional och lokal förvaltning. En ledstjärna är samverkan mellan aktörer på olika samhällsnivåer och att initiativet till att bilda biosfärområden skall komma från lokalt och regionalt håll.
De senaste åren har intresset för biosfärområden växt och det finns idag goda möjligheter att bilda fler svenska biosfärområden. Det finns idag (juli 2012) 610 biosfärområden i 117 länder. Fem av dessa finns i Sverige; Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Älvlandskapet Nedre Dalälven, Blekinge Arkipelag och Östra Vätterbranterna.
Biosfärområde Torneträsk drogs tillbaka av Sverige 2010 och ingår inte längre i världsnätverket för biosfärområden (WNBR).
 Presentation Swedish MAB (English) | 1591 Kb |
| Presentation Svenska MAB | 1519 Kb |
