Östra Vätterbranterna

Östra Vätterbranternas biosfärsområdesstatus är ett resultat av en 20-årig resa från konflikt till samarbete. Under 1990-talet kritiserade en naturvårdsförening myndigheterna för undermåliga inventeringar av potentiellt skyddsvärd skog. Markägarna, i sin tur, fruktade att om skyddsvärda arter och habitat pekades ut på deras mark kunde ”risken” för naturreservat och markanvändningsrestriktioner öka.

1998, efter år av tilltagande konflikter, tillsattes en samverkansgrupp bestående av representanter från de olika intressegrupperna. Inom samverkansgruppen kunde de gradvis Biosfärområde Östra Vätterbranterna utveckla en ömsesidig förståelse och respekt för varandras ståndpunkter. Denna samverkansprocess resulterade i Östra Vätterbranternas biosfärområdesstatus. Idag är de olika intressegrupperna representerade i biosfärföreningens styrelse och de fortsätter att samverka i frågor som rör hållbar utveckling och landskapsförvaltning. Och myndigheterna har ett mer inkluderande och transparent förhållningssätt till lant- och skogsbrukare och ett bredare perspektiv på bevarande av biologisk mångfald.

Ett färskt exempel är projektet Lövsuccé, som pågick 2015-2016 med syftet att bryta monokulturen i landskapet genom att skapa segment av grön infrastruktur bestående av lövträd i olika successionsstadier (därav namnet Lövsuccé). Både produktion (markägarnas inkomst) och bevarande av biologisk mångfald togs i beaktande i projektet.

Det totala lövtäcket analyserades och framtidsscenarier togs fram. Skogsägare informerades om förvaltningsmetoder som gynnar produktionen av lövträd och motiverades till att investera i löv- eller blandskog. Möjligheter till ekonomisk kompensation undersöktes också. Markägarorganisationer, myndigheter och en naturvårdsförening sitter med i projektets styrgrupp. Föga förvånande är det samma organisationer som är representerade i biosfärföreningens styrelse. Biosfärområdets samverkansprocesser har bidragit till att myndigheterna driver sina projekt på ett mer smidigt och inkluderande sätt vilket resulterar i ökad legitimitet och vinn-vinn-lösningar.

Lärdomar för implementeringen av Agenda 2030

  • Biosfärprocessen och dess arbetsmetod kan leda till ökat socialt kapital vilket i detta fall ger bättre förutsättningar för biologisk mångfald.
  • Genom att koppla samman de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling kan synergier skapas mellan de Globala Målen.
  • Biosfärföreningen kan fungera som en arena för ömsesidigt och gemensamt lärande mellan intressenter med olika perspektiv.https://youtu.be/VW1mef6t9PQ